Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2015:23.

Detta är ett kandidatarbete i trädgårdsdesign. Arbetet är ett gestaltningsförslag av en askgravplats på Norra kyrkogården i Lund. Syftet med examensarbetet är att göra en gestaltning som samspelar med omgivningens gröna kulturarv för att möta det framtida behovet av fler askgravplatser. Utgångspunkten i examensarbetet är ett uppdrag från Kyrkogårdsförvaltningen i Lund. Uppdraget går ut på att göra ett gestaltningsförslag för Kvarter 22 på Norra kyrkogården.

Sötvattensmusslor har en viktig roll i akvatiska ekosystem och de anses vara en av de mest sårbara och hotade organismgrupperna i sötvatten. Sverige har nio arter stormusslor, varav fyra är upptagna på den svenska rödlistan. Flest studier har gjorts på flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera) och hoten som den står inför. Undersökningar av de vanligare förekommande arterna i Västra Götalands län, har visat att även allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus) har problem med livskraftiga bestånd och föryngring. Stormusslor anses vara som mest sårbara när de som juvenila ligger nedgrävda i sedimenten.Den här studien har mätt kvaliteten av sedimenten i tolv mussellokaler i Västra Götalands län.

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom ämnet kulturhistoria, på gymnasiets estetiska program. Den klassiska musiken för med sig många goda effekter på ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmågan, berikar känslolivet och hjälper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar på ungdomar i åldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket låga siffror. Vidare kartlägger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fått när jag intervjuat lärare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i ämnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjäna både till att förbättra min undervisning och inspirera andra lärare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till föreställningarna.

I den här hermeneutisk-fenomenologiska litteraturstudien undersöker jag lekens väsen samt lekens väsen i förhållande till det moderna samhället genom att analysera vad lek är och därefter ställa lek i förhållande till några av modernitetens strukturerande former. Litteraturen är hämtad från olika vetenskapliga discipliner såsom sociologi, filosofi, psykologi, pedagogik och kulturhistoria..

I utbildningen Samhällsbyggnad på Luleå Tekniska Universitet ingår ett examensarbete som en avslutande del av utbildningen.Examensarbete går ut på att undersöka och studera tidigare dokumentationer av kulturhistoriska byggnader som har dokumenterats innan avveckling. Detta för att få fram ett underlag till de kommande dokumentationsarbeten i Kiruna där ett flertal kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste avvecklas i samband med stadsomvandlingen..

Träd är ett viktigt inslag i våra urbana miljöer och många av stadens träd finns på de begravningsplatser som är belägna inne i städerna. Den här uppsatsen handlar om dessa träd och några av de värden som träden har. Kulturhistoriska värden, biologisk mångfald och säkerhet tas upp och behandlas med fokus på den konflikt som kan uppstå då olika aktörer som arbetar med träd på begravningsplatser har olika intressen. Kulturhistoria, biologisk mångfald och säkerhet är alla viktiga att ta hänsyn till vid förvaltning och planering av träd på begravningsplatser. Detta kan bara ske om det skapas ett större samarbete mellan dessa aktörer som kan utgöras av länsstyrelse, biologer, antikvarier på länsmuseer och kyrkogårds förvaltning. I samband med arbetet har en inventering av träd på några av de äldsta kvarteren på Västra kyrkogården i Göteborg genomförts.

För att inte gå miste om den moderna bebyggelsen har det blivit mer aktuellt för alla kommuner i Sverige att studera och dokumentera den befintliga bebyggelsen. Ett området eller en byggnad som är uppförd under 1960- och 1970-tal berättar genom arkitekturen och områdets karaktär om den tids samhällsutveckling och historia. Detta gör att byggnader kan besitta olika kulturvärden och arkitektoniska kvalitéer som gör de är värda att bevara. Därför är det viktigt att förmedla kunskap till bostadsägare om bevarandeskäl så att nutida och kommande generationer inte ska gå miste om bebyggelsen, utan även få ta del av vår tids villaarkitektur.   .

SAMMANFATTNING Rinnande vatten har över en lång tid spelat en väsentlig roll för landskapets geomorfologiska processer och utgör viktiga livsmiljöer för djur och växtsamhällen. Vattendrag har bidragit till människans utveckling och välstånd. Sedan urminnes tider har vattendrags miljöer nyttjats som boplats, för vinning av energi, transport och fiske. Likt allt liv på vår planet är människan beroende av vatten. Betydelsen av vattendragen, som del av den hydrologiska cykeln, kan därför inte betonas nog. Genom mänsklig aktivitet har dock rinnande vattens egenskaper och landskapsbilden som helhet i många områden förändrats drastiskt.

Studiens målsättning var att undersöka förutsättningarna för att utsläppshandel skulle kunna vara ett samhällsekonomiskt effektivt alternativ för att internalisera ex-ternaliteterna vid bruk av handelsgödsel. I studien fokuseras förutsättningarna för utsläppshandel med kväve i de svenska jordbruken. Utgångspunkten ligger i kväveutlakningens geografiska variabel, något som leder till att utsläppen orsakar differentierade externa kostnader. Tillvägagångssättet bygger på en redogörelse för de faktorer som bidrar till att kväveutsläppen orsakar differentierade externa kostnader och konsekvenserna för inrättande av styrmedel utifrån miljöekonomisk teori. Dataunderlaget utgörs av en kartläggning av jordartstyper, redogörelse för skillnader i vattendragens retention i Sverige och effekterna av reningsinsatser i Östersjön.

Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras. Ett omfattande arbete påbörjades från kommunens sida med områdesbestämmelser och detaljplaner.

Studien fokuseras på följande frågor ? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här? Två unika resurser, ett stenkast från stadens centrum. ? Kan en kulturhistorisk förstudie användas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (Därigenom kunna se förhållande mellan vårt brukande och att förbruka vår mark. SYFTE Att själv kunna erhålla en övergripande kunskap över följande; ? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här i detta område? Detta har en gång har planerats, varit någons vision. ? Att kunna finna och beskriva någon forma av kausalitet? ? Att kunna sätta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlätta den fortsatta planläggningen i/med exploatering som då anpassas efter fastställda kulturhistoriska värden. Metod Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och område i dess kontext. Detta har gjorts genom att söka och läsa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. händelser, beslut och konsekvenser) av aktörer. AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen skrivs främst mot den bakgrunden av landskapsanalys gällande kulturhistoriska värden. Således fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvärden, biotoper, växt och djurliv, vatten luft/klimat. Resultat Jag vill göra gällande att en stor del av resultat är de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka på att exploateringsprocesser kräver någon form av kvalitetssäkringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvärden som är definierade. Ett sätt är att implementera metoden balanserad samhällsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).

Denna uppsats undersöker den svenska populärhistoriska utgivningen åren 2003-2007. Totalt 830 titlar - utgivna vid förlagen Historiska Media, Signum, Atlantis, Albert Bonniers Förlag, Natur & Kultur, Nordstedts Förlag, Prisma, samt Wahlström & Widstrand - bearbetas statistiskt och analyseras utifrån variablerna tema, rum, epok, förlag och format.Undersökningen visar på en påtaglig konformism i utgivningen där de olika förlagen i stor utsträckning efterliknar varandra i sina respektive val att främst behandla kulturhistoria, militärhistoria och biografier. Ett annat tydligt mönster är att utgivningen främst uppehåller sig vid svenska eller europeiska skeenden, huvudsakligen under 1900-talet. Genom att göra en historiografisk utblick blir det vidare tydligt att det finns betydande beröringspunkter mellan den populärhistoriska utgivningens etnocentriska och epokcentriska perspektiv och dess historievetenskapliga motsvarighet..

Detta projekt har skapat en design till en applikation, vars mål är att få människor i närnatur och samtidigt möjliggöra för dem att lära sig mer om den kulturhistoria denna natur har att bjuda.I projektet har designen till en guideapplikation för användning i miljö med kulturhistoriska arv undersökts och tagits fram. Projektet är en fallstudie och använder ramverket Minnesmark som en grund för designen.Designen är framtagen genom att använda en målinriktad designmetod och designprocess av Goodwin(2009). Med detta menas att personor och scenarier har varit de främsta verktygen för att generera krav till designen. Krav baseras även på ramverket Minnesmarks möjligheter och begränsningar. Vidare krav kommer även från intervjuer med två olika guider.En första design; en prototyp, utvärderades av åtta personer för att förbättra designen.